Slaget om LAS har börjat
Under helgen hade Folkpartiet landsmöte. Det mest fascinerande var deras intensiva diskussion kring lagen om anställningsskydd. För att riktigt förstå vidden av detta bör man veta att folkpartiet var den kanske starkaste politiska kraften bakom lagstiftningen.
Fram till tidigt 1970-tal reglerades anställningsskyddet i kollektivavtal. Under den radikalisering som därpå följde gick folkpartiet i spetsen för att stärka anställningstryggheten.
Under detta landsmöte föreslogs istället en uppluckring. Undantaget på två personer som arbetsgivarna får göra från turordningslistan skulle vidgas från småföretagen till att gälla alla företag.
Dessutom föreslogs en utökning till fyra personer om inte arbetsmarknadens parter förhandlade fram mer flexibla regler.
Dessa smärre förändringar av arbetsrätten väckte en kanonad av kritik från högern inom folkpartiet. Lagen om anställningsskydd har blivit det röda skynke som man måste stångas mot om man ska visa att man inte är en fackföreningsvänlig vänsterliberal. Folkpartiets Birgitta Ohlsson hävdade dock i sitt tal att anställningsskyddet spelade en viktig roll för gravida och småbarnsföräldrar, så att de inte skulle riskera att bli uppsagda av arbetsgivare som föredrog singlar som kunde jobb jämt.
Dessa självklara synpunkter väckte stort motstånd. De dömdes ut som skrämselpropaganda och ett oerhört lågvattenmärke. När man läser sådant står det klart att vi från facklig sida inte direkt vunnit kriget om opinionsbildningen. I Sverige har vi jämfört med de flesta länder i Europa en svag anställningstrygghet.
De svenska företagen kan snabbt och billigt dra ner personalstyrka. Vidare har många, framförallt unga, bara visstidsanställningar. Många är inte ens i närheten av någon anställningstrygghet och att man har en tillsvidareanställning är inte någon säkerhet.
Säkerheten har tidigare legat, inte primärt i anställningstryggheten, utan i en fungerande arbetsmarknadspolitik och en social trygghet och att det varit relativt lätt att hitta ett nytt jobb.
Att arbetsgivarorganisationer drivit frågan om anställningstrygghet handlar om makten i arbetslivet. De vill inte tvingas att dela med sig av den till de anställda. Att så många i borgerliga partier har börjat tro på denna propagandabeskrivning är dystert. Verkligheten borde tala ett helt annat språk.
Irene Wennemo
Publicerad 2009-11-25 03:00
  |
Stora årskullar ger makt åt de yngsta väljarna
Förstagångsväljarna har makt i år.
De är fler än det röstantal som skilde blocken förra valet. 18-19-åriga gymnasister kan avgöra valutgången.
 Original Gangsters vill ”besöka” Jomshof
Vilket parti har rätt om ungdomsarbetslösheten?
Karlshamn har bästa turistbyrån i länet
Slaget vid Blountville går i repris i Bräkne-Hoby
Miljönämnden kräver en avloppsplan
– Kommunens agerande tvingar oss att stänga
Många livesändningar på Bio Laxen i Mörrum
Minskar resandet med tusentals mil
Mycket på G efter sommarplågan
Eero har eget pensionärshem
Älgen står stilla ännu
Folkpartiet i enad front
Mordåtal dröjer mot 36-åring
Här möter företagarna politikerna för debatt
Gamla mått på matte i det fria
|
 |
|
Ta vara på lokala frågor
