Framtidens elpriser beror på politiska beslut

Vi tror att var och en, men också samhället som helhet, har allt att vinna på att det allmänna samtalet kring energifrågor är så förankrat i fakta som möjligt.

Vi vill därför bidra till att öka förståelsen i några viktiga delar.

Låt oss börja med det mest grundläggande; ditt hushålls elkostnad. Den består av ett flertal delar, delar som kommer att påverkas när elsystemet på framåt ska byggas ut rejält för att kunna ersätta de 150 Terawattimmar av fossil energi som vi fortfarande har kvar i Sverige.

Det är utsläpp framförallt från transporter och industrin som behöver fasas ut. I dagsläget fungerar det så här för en familj som bor i ett vanligt hus:

Elproducenten, exempelvis Fortum, säljer elen på en elbörs där priset för nästkommande dag sätts, så kallat spotpris.

Vad priset blir beror inte på vad den kostar att producera, utan varierar under dagen i förhållande till hur stor efterfrågan är. Det är exempelvis lite högre på eftermiddagen när många kommer hem från jobbet och börjar laga mat.

Elhandelsbolaget, som vi på Fortum, köper in el på elbörsen för att kunna sälja den vidare till kunderna. Kunderna kan köpa sin el på olika sätt:

– Timpris, där kunden betalar ett pris som varierar timme till timme. Det är bra om man själv kan styra när man vill använda elen. Har man en elbil väljer man att ladda de timmar när priset är som lägst vilket ofta är på natten.

– Rörligt pris som egentligen är ett genomsnitt av timpriserna under en månad.

– Fast pris, där man binder priset under en längre period ex ett eller flera år. Det är bra för de hushåll som vill veta exakt vad elen kommer att kosta i förväg.

Elnätsbolagen har i sin tur ansvar för att äga och driva elnäten. Det finns stamnät som drivs av statliga Svenska Kraftnät, regionnät och lokalnät.

De senare har många olika ägare det kan vara kommunala elnätsbolag eller större bolag som Vattenfall, Eon och Ellevio som har både regionnät och lokala nät. Du som kund får elen genom lokalnätet där du bor.

Som kund betalar du för förbrukad el d.v.s. din elanvändning, och räkningen kommer från ditt elhandelsbolag. Du betalar även för nätavgifter för att få fram elen till ditt hem.

Dessutom har elnätsbolagen ansvar för att ta ut den statliga energiskatten och sen tillkommer moms på både förbrukad el, elnät och energiskatt. Det innebär att den faktiskt köpta elen oftast står för en mindre del av den totala kostnaden för den el du förbrukar.

Det är den totala kostnaden för systemets alla delar som i slutändan landar hos dig som elkonsument, antingen direkt på elräkningen eller via skattsedeln. Hur stor kostnaden blir i framtiden beror till stor del på politiska beslut.

I Sverige har energipolitiken och då särskilt hur elen ska produceras tagit mycket plats och olika typer av produktion har ställts mot varandra. Förnybart som sol och vind har ställts mot kärnkraft och så vidare.

Det är synd. Tallriksmodellen, som Fortum förespråkar, talar istället för att alla fossilfria kraftslag behövs och det politiken och vi andra aktörer på området borde lägga kraft på är att säkerställa att vi får den bästa mixen av kraftslagens olika egenskaper.

Studier visar att ungefär lika delar planerbar produktion, som kärnkraft, reglerbar, som vattenkraft och väderberoende produktion från sol och vind tillsammans med ett optimerat elnät ger det bästa systemet.

Mot den bakgrunden tycker vi att det är positivt att det nationella målet ändrats från 100 procent förnybart till 100 procent fossilfritt.

Det du som medborgare borde kräva av våra politiker är att de kommer överens om att fokus måste vara att bygga ett hållbart system som är robust och ger de lägsta totala kostnaderna för både dig och för samhället i stort, snarare än vilket kraftslag man tycker mest eller sämst om.

Med ett sådant system har vi goda möjligheter att lyckas med elektrifieringen och att fasa ut de utsläpp vi fortfarande har kvar i samhället utan att tappa i konkurrenskraft och välfärd.

Peter Strannegård, Sverige-VD Fortum