Insändare: Folkmord tar inte semester
Ledigheten påbörjades strax efter att riksdagen godkänt etableringen av 17 amerikanska militärbaser på svensk mark, vilket pekar på en oroande tendens att prioritera imperialistiska intressen över mänskliga rättigheter och etisk ansvarighet.
Dca-avtalet kommer att ha långsiktiga konsekvenser för Sveriges suveränitet och säkerhet. Det visar även hur djupt Sverige nu är inblandat i USAs militära och strategiska intressen. Sverige bidrar till att stärka USAs globala militära hegemoni, vilket ytterligare cementerar en imperialistisk maktstruktur som ofta ignorerar eller direkt bidrar till internationella brott och kränkningar av mänskliga rättigheter.
I skuggan av DCA-avtalet bibehåller Sverige sina handelsrelationer med Israel. Detta trots att bevisen om folkmord och systematiskt förtryck av palestinier blir allt mer överväldigande. Enligt internationell rätt är stater skyldiga att agera för att förhindra och bestraffa sådana brott.
”Att landets politiska ledare kan ta ledigt mitt under en av de mest förödande humanitära kriserna i modern tid är inget mindre än ett svek mot de värden som Sverige påstår sig stå för.”Mahdis och Fierza
Sveriges fortsatta handel med Israel kan ses som en form av passivt stöd till en stat som anklagas för allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter. Sverige har länge betraktats som en förespråkare för mänskliga rättigheter och internationell rättvisa. Ändå, i ljuset av de senaste händelserna, verkar detta engagemang ha bleknat till förmån för ekonomiska och strategiska allianser.
Att landets politiska ledare kan ta ledigt mitt under en av de mest förödande humanitära kriserna i modern tid är inget mindre än ett svek mot de värden som Sverige påstår sig stå för. Folkmordet på palestinierna har blivit en global fråga som kräver omedelbar uppmärksamhet och handling. Istället för att vidta åtgärder för att stoppa våldet och stödja de oskyldiga offren, har våra makthavare prioriterat sin egen bekvämlighet och politiska manövrer. Dessa val, och ickeval bidrar till en global kultur av likgiltighet och passivitet inför massmord och etnisk rensning.
Genom att fortsätta sina normala politiska aktiviteter och till och med ta ledigt under en tid då barn och civila mördas i tusental, visar Sveriges regering en djupt oroande brist på empati och ansvar. Denna komplicitet sträcker sig bortom passivitet; den innebär ett aktivt val att ignorera och indirekt stödja förtryck.
Genom att tillåta amerikanska militärbaser och fortsätta handel med Israel, signalerar Sverige att dess politiska och ekonomiska allianser väger tyngre än dess åtaganden till mänskliga rättigheter. Detta gör Sverige medskyldig till de brott som begås av dess allierade och underminerar de globala ansträngningarna att hålla förövare av folkmord och krigsförbrytelser ansvariga.
Att våra makthavare sålt sina själar är en sak, men är vi redo att göra detsamma?
Mahdis och Fierza
