Insändare: Heja Vårdförbundet!
Ni kommer inte att kunna lösa konflikten med Vårdförbundet genom ett “samla-styrelsen-på-resort-med-ett-A3-block-låsta-dörrar-och-mobilerna-i-ett-kassaskåps” -möte. Ni kommer heller inte kunna “brainstorma” er ur detta Situationen är nu, så pass allvarlig, att ni inte ens kommer kunna lösa denna konflikt med hjälp av floskler skrivna på Post-it-lappar i bjärta färger (!).
Regionerna har, trots tydliga regler om att skyddsarbete endast ska användas vid akuta situationer med direkt fara för liv och hälsa, manipulerat begreppet för att komma runt Vårdförbundets övertidsblockad.
Sineva Ribeiro, som leder Vårdförbundet, har pekat ut “regionernas slarv”, i 20 av 21 regioner och menar att man i princip bara har bytt ut övertid mot skyddsarbete för att på så vis låta verksamheten rulla på som vanligt.
De styrande i dessa regioner behöver dock inse att de inte ensidigt varken kommer kunna planera sig ur, eller tänka sig ur, denna konflikt för varslets grund sträcker sig bortom vårdarbetares arbetsvillkor; den har sin grund i arbetarrörelsens kontinuerliga kamp för jämställdhet och rättvisa.
Vårdförbundet kämpar för förbättringar inom vården. Något som i förlängningen kommer innebära en bättre vård och mer välfärd till oss alla.
”Vårdförbundet kämpar för förbättringar inom vården. Något som i förlängningen kommer innebära en bättre vård och mer välfärd till oss alla.”Simon Fuglsang
Det är av yttersta vikt att SKR gör klart för regionerna att de måste följa de gemensamma avtalen. Att 20 av 21 regioner vägrat ställa in planerade operationer, såsom höftledsoperationer, trots blockaden, visar på en ovilja att kompromissa och en ovilja att anpassa sig till den rådande situationen.
Att leta kryphål i avtalen, syssla med kontraktsakrobatik eller att försöka gå emot stridsåtgärder med hjälp av juridiska teknikaliteter är djupt respektlöst mot hela den svenska avtalsrörelsen och den svenska modellen. Än värre visar det på en allvarlig brist på respekt från arbetsgivarsidan generellt.
För att undvika ytterligare instabilitet och lidande för patienter och personal måste de styrande i regionerna agera med öppenhet och lyhördhet gentemot Vårdförbundets krav på förändringar i schemaläggningen, mer tid för återhämtning och kortare arbetstid. Att bemöta och kompromissa är nyckeln till att övervinna denna konflikt för att på så vis skapa en bättre arbetsmiljö för alla inblandade.
Och så till sist en hälsning till Vårdförbundet:
HEJA ER!
Simon Fuglsang, Karlskrona