Fråga Stikkan

Centerpartiet stod upp för borgerligheten när alliansen upplöstes och vårt demokratiska samhälle klämdes från höger. Muharrem Demirok (C) värnar byggstenarna i det svenska folkhemmet. Det folkhem som populisterna vill framhålla i eget syfte men i praktiken föröder.

Demirok värnar landsbygden och tar klimatfrågorna på allvar. C står upp för den lilla människan, framhåller integrationens betydelse och vill ge en andra chans när samhällets insatser inte har räckt till.

På skolans område talar Demirok om introduktionsår för alla och uppföljning utifrån den enskildes behov. C ser integrationens betydelse. I Almedalsparken debatterade Demirok med en representant för ett parti som istället bygger segregation och utanförskap. Ett parti som nu vill framstå som det nya skolpartiet. Men allt kan inte produceras i en trollerifabrik.

Stig-Björn Ljunggren skriver I en ledartext att en gång kämpade svenska folket mot kungar och adel. Sen byggdes det svenska folkhemmet. Idag är det de högerextrema krafterna som svenska folket har att kämpa mot för demokratins beständighet och folkets väl.

Demirok talar om en ”varm liberalism”. Det är också en signal till L och KD att inte fortsätta att riskera sin riksdagsstatus 2026 utan istället försöka att hitta hem. Det skulle kunna borga för regeringsalternativet L+KD+C+MP+S.

Ljunggren lyfter alternativet M+S, som har vuxit fram I många kommuner inklusive I Blekinge. Det vore visserligen att inte få tillgång till de mindre partiernas demokratiska potential, men det vore likväl ett steg närmare det datum när högerextremismens ansikte har fått den plats det förtjänar i det svenska folkhemmets historia.

M har famlat och vet fortfarande inte vilket ben partiet ska stå på. C och Muharrem Demirok står stabilt med båda fötterna på jorden.

Inge Johansson

Tack för kommentaren. Till detta ska läggas att många moderater känner sig ytterst kluvna inför utvecklingen. Många av dem är i första hand borgerliga och hyser en skepsis eller rent av fientlighet till socialdemokraterna av historiska skäl. Men de är också ytterst oroade och fientliga till högern och dess extremistiska, populistiska och nationalistiska övertoner.

Det är i det läget viktigt att Centerpartiet (eller i en framtid, Liberalerna) tar på sig uppdraget att utgöra ett anständigt borgerligt alternativ.

Är normalt sett ett stort fan av Sydöstrans ledarsida. Men läsningen om Jimme Åkessons Almedalstal lämnar mig ingen ro. Jag kan förstå och hålla med om din ofta upprepade förklaring till att SD (i synnerhet Jimmie, för ingen annan har hans förmåga) kunnat lockat ”vanlisarna”.

Men jag uppfattar ledaren som om Jimmies tal i skolfrågan manar till handling hos de andra partierna genom att upprepa gamle Jan Björklunds tes om att ”det är väl bara att säga ifrån!”. Men såklart vet ju du också att problemen i skolan är så långt mycket större än att ”politikerna bestämmer att lektionen ska börja i tid”.

Jag ska inte räkna upp alla de problem som jag själv ser finns i skolan, utan nöja mig med att konstatera att dagens föräldrageneration i stort inte vill bidra till ordningen utan enbart månar om sin egen skyddsling - helt i linje med den segregation och individualism som regerar i vårt samhälle.

Det jag skulle vilja är reaktionen på alla politikers utspel om skolpolitiken är ju att ställa frågan om ”hur”. Ordning och reda och veta hut - helt klart behövs det - men vem är det som ska veta hut?

I fyrtio år är det lärarna som ska veta hut. Men alla vi andra? Inte har Jimmie nån lösning på det - inte det minsta! ”Vanlisarna” blir lurade, gång på gång!

Brecht i Blekinge

Jag kan hålla med om att ett av problemen med skolpolitiken är att vi alla är experter. Oavsett vad en skolpolitiker, en pedagogfux eller annan expert uttrycker för åsikt så har vi alla något exempel på att ”när jag gick i skolan så var det tvärtom” ...

Men politik blir rätt bra när det finns konkreta mål. Ett sådant är att lektionerna ska börja i tid, inte störas och ägnas åt att lärjungarna skaffar sig kunskaper. Sen ska varje skola fritt söka efter sina metoder för att dessa mål ska nås.

För skolan ska rimligtvis lära alla att hålla tiderna.

Ett tips från utlandet är att låta lärarna ambulera runt klassrummen istället för att eleverna ska förflytta sig. Det lär vara, hävdas det, ett skäl till att det i några länder är bättre tidshållning.

En av de bästa metoder jag hört talas om att få ordning i klassen är att tvinga de som ställer till med elände att äta skollunchen med rektor i en hel vecka ... det lär fungera både avskräckande och uppbyggligt.