Sydöstran logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Simon Fuglsang: Gästkrönika: Rapport från en husvagn i Toscana

Vet du vem som är lyckans tjuv?
Simon Fuglsang
Semester • Publicerad 19 juli 2024
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Sydöstran politiska etikett är socialdemokratisk.
Är det Ystads badhus eller Fredrikskyrkan?
Är det Ystads badhus eller Fredrikskyrkan?Foto: Andreas Hillergren/TT

Efter vår helvetiska vistelse på Böda Sand styrde vi med stor lättnad husvagnen vidare mot Skåne. Skåne, det förlovade landet, frodigt och rikt. Sveriges Toscana med sina bördiga landskap, rika kulturliv och välstånd. Här, mitt i myllan, skulle vi spendera våra nästkommande semesterdagar. Vilken lycka!

Vi anlände till Ystad på morgonen och eftersom det regnade fick vår första destination bli badhuset med barnen. För er som inte varit utanför Blekinge kan jag meddela att Ystads hypermoderna badhus är en anläggning med lika högt i tak som Fredrikskyrkan, generösa omklädningsrum och en atmosfär som genomsyras av framtidsoptimism.

Annons

Allt kändes påkostat och otroligt genomtänkt, vilket ytterligare stärkte min känsla av att Skåne är en plats av rikedom och välstånd. Jämfört med exempelvis residensstaden Karlskronas badhus, som består av en utomhuspool övertäckt med ett tält.

”Hon gladde sig åt, och var förvånad över att vi kunde samtala så länge och väl trots att vi kom från Blekinge.”
Simon Fuglsang

På torget mötte vi Gunnel, en 80-årig kvinna född i Ystad men numera bosatt i Blekinge. Likt oss besökte hon Ystad minst en gång om året. Vi delade en känsla av gemenskap och tillhörighet. Hon gladde sig åt, och var förvånad över att vi kunde samtala så länge och väl trots att vi kom från Blekinge. Skåningarna är ett mer socialt folk, menade hon, jämfört med Blekingebon som hon normalt sätt inte lyckas få särskilt mycket kontakt med.

Nästa dag fortsatte vår resa längs Österlen, ett område känt för sin enastående naturskönhet. Vi körde längs väg 9, en av Sveriges finaste landsvägar, med vyer över frodiga fält, blommande vägrenar och betande kor. Varje sväng avslöjade nya, vackra landskap – från Brösarps backar med sina böljande kullar till pittoreska små byar fyllda med charmiga ateljéer, kaféer och gårdsbutiker.

Här, i hjärtat av Österlen, finns också en uppsjö av kultur och gastronomi, med allt från små musikföreningar till Micheline-restauranger som erbjuder kulinariska upplevelser i världsklass. Jämfört med den sträckan av E22:an som går genom Blekinge som på sin höjd kan stoltsera med att den har tre McDonald’s i nära anslutning.

Ett stopp på Gunnarshögsgård blev en höjdpunkt. Den enorma gården med sina lador på 20 meter i takhöjd var imponerande. På kaféet hade de förvandlat innergården till ett paradis för barn med 20 tramptraktorer, leksaker utspridda, små garage, barnanpassade caféstolar i kulörta färger och en enorm sandlåda fylld med rapsfrön.

Allt var gratis och till kaffet erbjöds påtår utan extra kostnad, något som var en välkommen kontrast till liknande inrättningar i Blekinge som tar hutlösa priser och där påtår inte ingår.

Så, vi lämnar Skåne med många underbara minnen av dess skönhet och rikedom och med en känsla av tacksamhet för allt vi har upplevt. Och även om vi nu styr husvagnen hem till Blekinge igen, kommer Skåne alltid att ha en speciell plats i våra hjärtan och vi kommer snart igen.

Och just det, ursäkta. Det är jämförelsen som är lyckans tjuv.

Annons
Annons
Annons
Annons