Jan G Andersson: Gästkrönika: Ulf Kristersson i närbild
Han framstod som en glattslipade appratjijk utan hullingar. Ständigt småleende, sval och temperamentslös glider han med intränad rutin efter 40 år i politiken undan de förväntade frågorna med intränade svar som han trimmat på i förväg.
Det enda han inte riktigt var beredd på var att Malou läste högt ur moderaternas eftervalsanalys, som på flera punkter var starkt kritisk mot att man framstod som ett parti för de rika och besuttna.
Kristersson hade inte inte så mycket att säga och han när han försökte försvara de betydligt högre skattesänkningarna för de välbeställda, så lät han som en riktig högerman som gnällde på att de högsta inkomsttagarna får betala 60 procent av en löneökning i marginalskatt.
Där stack den moderat bockfoten fram mitt i undanglidandena. Det avslöjade Kristerssons oförmåga att förstå vilket eroderande otrygghetssamhälle som har växt fram på 2000-talet.
Han pratade om att vi har hundratusentals arbetslösa som inte tar de lika många lediga jobben som finns och menade att det handlar om de invandrare som sökt sig hit, men inte lyckats anpassa sig till det svenska samhället utan försörjs på bidrag.
”I Ulf Kristerssons föreställningsvärld finns inte den under 2000-talets regeringar av båda blå och röd kulör ständigt växande långtidsarbetslösheten från 25 000 till 150 000 personer.”Jan G Andersson
I Ulf Kristerssons föreställningsvärld finns inte den under 2000-talets regeringar av båda blå och röd kulör ständigt växande långtidsarbetslösheten från 25 000 till 150 000 personer. Det är ett resultat av en allt ineffektivare arbetsförmedling med bristande resurser till rehabilitering, arbetsanpassning och omskolning.
De som sitter längst bak i denna arbetslöshetskö är de invandrare som inte fått någon undervisning i svenska och saknar yrkesutbildning. Nu ska dessa invandrare som misslyckats med att finna sig tillrätta i sitt nya land erbjudas enkel biljett och få som medskick ett avgångsvederlag som nu fastställs till 350.000 kr.
Det är ett fribrev från ansvar som Sverige erbjuder sina medborgare och Kristersson borde fått frågan varför de som köps ut skulle ha en bättre chans i ett land som har betydligt mindre resurser till rehabilitering.
Han borde också fått frågan varför det skulle bli framgångsrikt för Sverige när Danmark försökt samma sak och det bara har lockat 200 invandrare att vända hem.
Mot bakgrund av den förhoppningsfulla optimism han utstrålat i höst borde frågan ställts till honom om svenskarna har det bättre idag än när han tillträdde för 2 år sedan? Och vilka som fått det allra bäst.
Jan G Andersson
