Gästledare: Mer samverkan, inte kommunsammanslagning

Kommunsammanslagningar i Sverige har varit en viktig del av den svenska kommunreformen som började på 1950-talet och intensifierades under 1960- och 1970-talet. Olofström slogs ihop med Kyrkhult och Jämshög 1971.

Syftet med sammanslagningarna var att skapa starkare och mer effektiva kommuner, i takt med att samhället förändrades och kraven på kommunal service ökade. Detta är många år sedan och försök har skett efteråt utan resultat, bland annat på Öland.

Hur skulle det då kunna gå till med att bilda en ny kommun med cirka 62500 invånare i nutid?

Jo, om ett gemensamt initiativ och intresse finns så behöver omfattande kostsamma förstudier göras för att analysera förutsättningarna för en sammanslagning. Detta skulle ta många år och en sådan utredning skulle behöva omfatta:

– Ekonomisk analys: En bedömning av hur sammanslagningen skulle påverka kommunernas ekonomier, med fokus på skattebas, gemensamma investeringar, och potentiella kostnadsbesparingar.

– Befolkningsstruktur: En analys av befolkningsutvecklingen och hur sammanslagningen skulle kunna möta eventuella demografiska utmaningar, såsom åldrande befolkning eller utflyttning.

– Service och infrastruktur: Hur den kommunala servicen skulle kunna förbättras och effektiviseras, samt hur infrastruktur, som vägar, kollektivtrafik och bostäder, skulle kunna hanteras i den nya större kommunen.

– Geografiska fördelar: En bedömning av hur geografisk närhet och regional sammanhållning kan förbättras. I detta fall ligger kommunerna nära varandra och har redan visst samarbete genom bland annat Region Blekinge och Blekinge Väst.

Om förstudierna visar att det finns potentiella fördelar med en sammanslagning, behöver kommunfullmäktige i Karlshamn, Sölvesborg och Olofström ta formella beslut om att ansöka om sammanslagning.

Detta beslut är oftast en längre process där både politiska partier och invånare engageras i diskussionen. Det ska också hållas medborgardialoger och som Karlshamn förespråkar folkomröstningar för att låta invånarna uttrycka sin åsikt. Detta är viktigt, särskilt eftersom motstånd mot sammanslagningar ofta handlar om att bevara lokal identitet och självbestämmande.

Om våra tre kommuner fattar sina beslut om att bilda en ny kommun vid namn Västra Blekinge så skickas en gemensam ansökan om sammanslagning till regeringen, som är den instans som slutligen måste godkänna en sådan förändring. Regeringen gör en bedömning av ansökan utifrån flera kriterier, såsom:

– Kommer sammanslagningen att leda till bättre ekonomisk och administrativ hållbarhet?

– Finns det ett tydligt behov av att slå samman kommunerna för att kunna upprätthålla en hög nivå av kommunal service?

– Har tillräckligt med utredningar och medborgardialoger genomförts?

I samband med denna bedömning ska också Länsstyrelsen och andra berörda myndigheter, kommuner och regioner remitteras.

Regeringen kan avslå ansökan och då har vi kastat många miljoner kronor i sjön redan här. Om regeringen godkänner sammanslagningen påbörjas en implementeringsprocess där våra tre kommuner stegvis slås samman. Det kan innebära:

– Skapande av en ny kommunal organisation: Administration, politiska nämnder, och andra strukturer som behövs för att styra den nya kommunen behöver byggas upp.

– Integration av personal och verksamheter: Kommunernas anställda och kommunala verksamheter, såsom skolor, vård och omsorg, slås samman under en gemensam ledning.

– Övergång av ekonomiska system: Budgetar, skattesatser, och ekonomiska system harmoniseras. Implementeringen kan ta mer än 10 år att genomföra och kräver noggrann planering för att säkerställa att kommunal service inte påverkas negativt under övergångsperioden.

Så ska vi göra detta?

Nej, jag tycker inte att vi är där. Invånarna i Sölvesborg, Karlshamn och Olofström känner stark tillhörighet till sina respektive kommuner, och det kan finnas oro för att förlora den lokala identiteten i en större kommun.

Vi politiska ledare behöver vara lyhörda för dessa frågor. En större kommun kan få bättre ekonomiska förutsättningar genom stordriftsfördelar, såsom delade administrativa kostnader, bättre skatteunderlag och förbättrade möjligheter att driva större utvecklingsprojekt, men jag tror ändå att de första åren kommer det att vara mer underskott än överskott.

Tanken från Karlshamn är intressant och god för att möta framtidens utmaningar, Men det går också att förbättra detta via mer samverkan och samarbeten utan att behöva slå ihop våra kommuner.

Vi har redan ett gott samarbeta via gemensamma förbund och bolag, men som sagt det går att utöka till fler.

Så jag både tror och tycker att vi även i fortsättningen kan vara starka tillsammans utan att behöva slå ihop våra kommuner till en.

Morgan Bengtsson