Ledare: Bra med konkreta förslag och debatt om bostadssegregationen
Är det rimligt med förtur för akademiker och inkomstkrav för att flytta till utsatta områden? Nja, kanske inte. Men förslaget - som nu presenteras av en S-arbetsgrupp - sätter möjligen igång en nödvändig diskussion om betydelsen om offensiva lösningar på seriösa problem. Av de elva punkter som formuleras på SvD debatt (17/6) finns flera som mycket väl kan bli verklighet.
Efter förra valet tillsatte Magdalena Andersson elva arbetsgrupper vilka fick i uppgift att i ett första skede presentera ”en uppdaterad samhällsanalys” för att utifrån den återkomma med förslag till reformer för vad man kallar en ny riktning för Sverige.
Störst uppmärksamhet har den grupp som leds av ett partiets stora framtidsnamn Lawen Redar fått. I den första rapporten varnade gruppen för att framväxten av parallellsamhällen är ett existentiellt hot mot samhällsgemenskapen. ”Utan kraftfulla politiska insatser kommer klassamhället förstärkas, polariseringen öka och en materiell grund för rasismen att befästas”, skrev de.
Gruppens poäng var att för att kunna bryta segregationen så måste befolkningen blandas, och då genom ”insatser vi tidigare inte gjort, i en skala vi tidigare inte sett”.
Förutom inkomstkrav och förtur vill Redar och övriga se en kraftig fysisk omvandling och upprustning, samt byggnation som bidrar till mer blandad bebyggelse och sammansättning i dessa områden. De menar att staten måste ta ett stort ansvar genom såväl kreditgarantier som direkt stöd och möjlighet till avdrag.
Det är insatser som i någon mån ska öka attraktiviteten, men kan väl också sägas uttrycka någon form av ökad värdighet. Mer kontroversiellt är genomgripande åtgärder som inkomstkrav och begränsning av andel hyreslägenheter. Hyresvärdar ska inte ”tillåta inflyttningar av människor vars inkomst de senaste 6 månaderna varit försörjningsstöd”, skriver de.
Lawen Redar är med andra ord beredd till att ha en hög grad av samhälleliga ingrepp för att nå uppsatta mål. Förslaget är en kombination av styrning, kontroll, stimulans och inslag av såväl statligt som kommunalt och individuellt ansvar. Det som är viktigt i anslaget är kombinationen av krav, språk, polisiär närvaro, välfärd - med andra en traditionell socialdemokratisk modell.
”Det som är viktigt i anslaget är kombinationen av krav, språk, polisiär närvaro, välfärd - med andra en traditionell socialdemokratisk modell”Markus Alexandersson
I Blekinge finns enligt Boverket tre områden med stora socioekonomiska utmaningar. Enligt deras klassificering bor 4,8 procent av länets befolkning i sådana områden. Dessa områden kom till i slutet av det så kallade Miljonprogrammet när man ökade takten i byggandet och byggde mer storskaligt med mindre hänsyn att få till ett blandat boende.
Det fanns annars en tid när samhällsplaneringen också utgick från socioekonomiska faktorer, vilket det går att se tydliga spår i våra blekingska tätorter. Skolor placerades centralt i bostadsområden som utgjordes av blandad bebyggelse där familjer från alla - vad man kanske då kallade socialgrupper - kunde bo. Ambitionen var att ungar med olika uppväxtvillkor skulle mötas i samma skola och i övriga samhällsliv.
Under många har istället de flesta kommuner haft fokus på att utveckla exklusiva områden och lockar köpstarka invånare än att hantera den existerande boendesegregationen. De behöver ta ett större ansvar för boendesegregationen, men staten måste ta det största ansvaret, inte minst ekonomiskt.
Hoppas Redars arbetsgrupps förslag leder till debatt och till att frågorna debatteras.
