Ledare: Fler läkare viktigt

De specialistläkare man i regel möter på vårdcentraler runt om i Blekinge är utbildade i allmänmedicin och benämns ibland som allmänläkare, ibland som allmänspecialister.

Vad man än kallar dem har de det gemensamt att de är för få. Det råder brist på - och konkurrens om -allmänläkare i nästan hela Sverige.

Det är otvivelaktigt av stort värde att kunna möta samma läkare när man besöker sin vårdcentral, men i jämförelse med i andra europeiska länder har få svenska patienter en fast läkarkontakt.

Bara 32 procent av patienterna i Sverige uppger att de har en fast läkarkontakt jämfört med 81 procent som är genomsnitt i den stora undersökningen International Health Policy Survey.

Samtidigt finns en stor samsyn kring omställning av vården i Sverige, vilket bland annat innebär ökad kontinuitet och rätt till en fast läkarkontakt.

Som en del i att hantera den här omställningen fick Socialstyrelsen under våren 2022 i uppdrag att ta fram ett nationellt riktvärde, vilket landade i 1100 invånare per allmänläkare eller 550 per ST-läkare, grundutbildade läkare i mitten av sin specialistutbildning.

Man kan väl säga att medan det välkomnades av läkarna så undrade regionerna var de skulle hitta alla de där läkarna. Med de nya riktvärdena saknades cirka 3500 läkare - och bara efter grundutbildningen tar det, med hänsyn till föräldraledighet och annat som också sker under specialistutbildningen, kanske åtta år från påbörjad till slutförd ST-tjänstgöring.

Det löser sig alltså inte i en handvändning. Läkarstudenterna har också i för låg utsträckning attraherats av att bli allmänläkare.

Vad man kan bedöma är emellertid graden av ansträngning från regionerna. Och det är precis det som Svenska distriktsläkarföreningen nu gör. De har granskat dels vad landets regioner nu gör för att möta utmaningen och dels hur lång tid det tar innan de med nuvarande takt når riktvärdet.

För grannlänen Kalmar och Skåne bedöms det ta mellan 28 och 40 år. Det kan tyckas vara lång tid - men är förhållandevis snabbt jämfört med Blekinge. Enligt distriktsläkarföreningen är insatserna som görs här ”för små för att regionen någonsin ska nå Socialstyrelsens riktvärde”.

I rapporten, som presenterades i torsdags, skriver man att regionen har 52 specialister men borde ha 124. Man skriver också att man har för få läkare i utbildning för att ersätta pensionsavgångarna i en fullbemannad primärvård.

För en liten region som är beroende av hyrläkare är det en stor utmaning att utbilda egna läkare.

Utan fast anställda och erfarna läkare som kan fungera som handledare hamnar man lätt i en ond spiral.

Distriktsläkarföreningen rekommenderar utökade utbildningssatsningar samtidigt som man fokuserar på läkarnas arbetsmiljö och att ha en tydlig strategi. Man rekommenderar också att under en period avgränsa primärvårdsuppdraget.

Frågan är emellertid om problemet överhuvudtaget diskuteras. Frågan om fast läkarkontakt eller riktvärde nämns inte i hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan, vilket i någon mån vittnar om frågans avsaknad av prioritet. Istället ges en rad andra uppdrag.

I överenskommelsen om God och nära vård, som anger hur omställningen till mer primärvård ska gå till, ingick att regionerna senast i mars 2024 skulle redovisa hur man skulle uppnå målet för fast läkarkontakt. Enligt Läkartidningen har fem regioner har vare sig fattat beslut om riktvärde eller antagit en handlingsplan. Blekinge är en av dessa.

Enligt Socialstyrelsen har Blekinge, av de regioner som svarat på enkäten, lägst andel patienter som uppger att de har en fast läkarkontakt. Det är en viktig åtgärd för att tillgodose en kontinuitet inom hälso- och sjukvården och underlätta så att patienten får träffa samma läkare vid återkommande besök på vårdcentralen.

När regeringen nu minskar stödet till hälso- och sjukvården underlättar det inte för Region Blekinge och andra regioner att nå målen.

Det krävs helt klart bättring.