Sydöstran logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Ledare: Nu är vi alla nationalister, del 2

Vi skrev härförleden om hur alla ett tag trodde att staten & kapitalet kunde styra samhällsutvecklingen. Sedan övergick tidsandan till att låta politiken hålla sig i bakgrunden. Och nu är vi på väg tillbaka till en statskapitalistisk ordning igen, fast inte riktigt som förr.
Nationalism • Publicerad fredag 06:00
Sydöstrans ledarsida delar arbetarrörelsens grundläggande värderingar.
Varen svenske!
Varen svenske!Foto: ULF PALM

Och det är inte enbart överheten som bestäm att frihet är något som bara är tillåtet om det är övervakat, utan det är på allmän begäran. Folk röstar med partier som är kommenderande. Alla längtar efter en vuxen i rummet som inte hummar eller mumlar eller skyller på andra.

Tidsandan ändras. Det vi verkar gå emot är en syntes mellan tidigare kommandomodellen och låt-gå-modellen.

Annons

Kyrkan ska ställas tillbaka mitt i byn, var det nu kan tänkas vara någonstans, eftersom det är oklart var mittpunkten i dagens kaotiska tillvaro egentligen är belägen.

Men tidsandan kräver att den ska ställas någonstans så vi vet vad som gäller.

Tidsanda är det begrepp vi har för att beskriva samhällsklimatet för stunden. Vad anses naturligt, korrekt och rätt att göra, säga, tycka.

Just nu talar exempelvis alla om det gröna och hållbara. Vi ska ställa om. Varje skyfall ses som en bekräftelse på att vi går mot ett klimathermageddon såvitt vi inte alla köper en elbil.

Framförallt präglas vår tid inte bara av en stark tro på politikens förmåga, en vilja att ta tillbaka kontrollen över samhällsutvecklingen utan också att alla vill vara nationalister.

Ett tag var den starka strömningen att vi öppnar våra hjärtan, bygger inga murar och många hyllade talesättet att ”människor har inte rötter, de har fötter”. Nu är alla blivna nationalister. Nyuppfunna fosterlandskramare. Blågula kämpar för det som är rätt och riktigt.

Det framgår tydligt av de tal som partiledarna höll i Almedalen. De är alla nationalister, var och en på sitt sätt.

Vad som nu försiggår är en kamp om vem som ska definiera vad det är att vara en riktig svensk. Vad är vårt gemensamma nationella uppdrag. Vad är den svenska folkstammens kärna. Hur ser den svenska värdegrunden ut? Vad förväntas alla ha läst eller känna till av vårt högt vördade unika fantastiska kultur?

”Vad som nu försiggår är en kamp om vem som ska definiera vad det är att vara en riktig svensk. Vad är vårt gemensamma nationella uppdrag. Vad är den svenska folkstammens kärna. Hur ser den svenska värdegrunden ut? Vad förväntas alla ha läst eller känna till av vårt högt vördade unika fantastiska kultur?”
Stig-Björn Ljunggren

Grundackordet är det svenska, men vilka är trudilutterna som ska flyta ovanpå?

Refrängen är ”Varen svenske!” men verserna som ska sjungas däremellan är något som partistrategerna nu sitter och funderar över. Varje politisk inriktning har sina idéer om vad det ska gå ut på.

För egen del förhåller vi oss lätt skeptisk till en tidsanda som drar med sig alla i en enda flodvåg. Vi kommer att försöka hålla huvudet kallt utan att stå helt oförstående för vad som är på väg att hända.

Stig-Björn LjunggrenSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons