Ledarkrönika: De stora försvarssatsningarna nödvändiga - men vem ska betala?
Det råder inget tvivel om att detta är nödvändigt. I Ryssland så får man idag inte kritisera diktatorn Josef Stalin. Han kallades för”lillefar”. Putin bygger nu i den interna terrorns och propagandans spår en likartad kult. Ryssland har gått från att vara auktoritärt till att vara totalitärt. Uppgraderingen till diktatur av gammalt snitt pågår.
”Allt för segern” är ett slagord från det andra världskriget som nu lyfts fram. Soldaterna dör som på löpande band i Ukraina. Det handlar om tiotusental efter tiotusental. Den enskilde soldatens öde är inget som bekymrar männen i Kreml. I skyttegravarna, på leråkern eller i landsvägssmutsen så är inte den bleka döden särskilt ärofull. Särskilt inte i ett simpelt erövringskrig där den nye ”lillefars” storhetsvansinne är drivkraften.
Vårt stöd till Ukraina och upprustningen av vårt eget totalförsvar handlar om försvaret av demokratin, suveräniteten och friheten.
Vilket samhälle vill vi att kommande generationer ska leva i? Just nu skriver vi historien om vår egen framtid. Så det är allvar på riktigt. Men det finns ett avgörande problem med de stora satsningar som nu planeras. Vem ska betala?
”Vilket samhälle vill vi att kommande generationer ska leva i ? Just nu skriver vi historien om vår egen framtid. Så det är allvar på riktigt. Men det finns ett avgörande problem med de stora satsningar som nu planeras. Vem ska betala?”Peter Hultqvist
Det är nödvändigt att göra det enkla retoriska konstaterandet : Man kan inte enbart leva på utgifter. Det krävs inkomster också!
SD-högern är överhuvudtaget inte beredda att prata om hur det hela ska finansieras. Detta trots att de stora nödvändiga satsningarna riskerar att gå ut över skolan, vården och omsorgen.
Dessutom säger beredningen själv i sin rapport att ekonomin är ”behäftad med osäkerhet”. Men det är i verkligen värre än så. Både de ekonomiska beräkningarna och genomförbarheten kan ifrågasättas.
Nu blir det större armé. Fler värnpliktiga. Mer ammunition. Nya fartyg och flygplan. Ett starkare luftvärn och satsningar på civilförsvaret.
Men hur blir det med välfärden i ett Sverige där klyftorna mellan olika inkomstgrupper blir allt större?
Det finns de som kan dra sitt strå till stacken. Att öka skatten på de högsta inkomsterna och kapitalvinsterna kommer inte att leda till att någon får gå ifrån hus och hem. Varken semesterresor, champagneflaskor eller spavistelser påverkas i de högre inkomstskikten. De kan fortsätta sina liv precis som vanligt.
Att via en beredskapsskatt stärka statskassan med exempelvis 15 miljarder höjer det s k skattetrycket med 0.25 procent. Det finansierar åtminstone till en del försvarssatsningen. Upplysningsvis så ger en procent höjt ”skattetryck” cirka 60 miljarder. Nog finns det möjligheter för den som inte enbart tror sig kunna leva på utgifter.
Eller som i lättja skjuter upp det hela till senare. SD-högerregeringen står hjälplöst tomhänta när plånboken ska upp på bordet och försvarssatsningarna ska betalas. De talar diffust om”framtida budgetutrymme”.
Det ligger mycket starkt i farans riktning att det blir pensionärer, barn- och skolungdom och sjuka som får betala SD-högerns brist på insikt om ekonomins realiteter.
