Sydöstran logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Sydöstran Replik: Arbetstidsförkortning - dårskap eller drömläge?

Stig-Björn Ljunggren skriver att arbetstidsförkortning, som säger att alla ska jobba sex timmar om dagen, är dårskap. Hampus Andersson, arbetstidsexpert på Kommunal, menar att förutsättningarna för lagstiftad arbetstidsförkortning aldrig varit bättre.
Arbetstidsförkortning • Publicerad 3 april 2024 • Uppdaterad 8 april 2024
Sydöstrans ledarsida delar arbetarrörelsens grundläggande värderingar.
Mats Essemyr, FD och tidigare utredare på TCO.
Mats Essemyr, FD och tidigare utredare på TCO.Foto: Privat

De fackliga organisationerna är splittrade. En rad fack inom offentlig verksamhet vill se en lag om kortare arbetstid. De tunga förbunden på privatsidan vill sköta saken i avtalsförhandlingar.

Det är sant att vi idag kan producera mer på kortare tid jämfört med tidigare. Detta drömläge kan utnyttjas för att korta arbetstiden utan att vi blir fattigare. Men det här gäller inte på hela arbetsmarknaden.

Annons

I industrin och i en del moderna tjänsteföretag sker effektiviseringar hela tiden. Man producerar mer utan att behöva anställa fler. I vård och omsorg är utrymmet för rationaliseringar mindre. Kortas arbetstiden måste man fylla på med fler anställda. Det kostar pengar, skattepengar.

Kostnaden för arbetstidsförkortning ingår i det löneutrymme som parterna förhandlar om i avtalsrörelser. Kortare arbetstid innebär lägre löneökningar och vice versa.

”Kostnaden för arbetstidsförkortning ingår i det löneutrymme som parterna förhandlar om i avtalsrörelser. Kortare arbetstid innebär lägre löneökningar och vice versa.”
Mats Essemyr

I de pågående förhandlingarna har till exempel Vårdförbundet krävt arbetstidsförkortning men även löneökningar över märket. Det senare för att sjuksköterskor inte ska halka efter, eftersom en del löneutrymme går åt till arbetstidsförkortning.

Det brukar vara svårt för enskilda fack att få mer än märket. Man måste ha ett gott skäl. Att göra vårdjobben hållbara kan var ett gott skäl.

Men det återstår visa.

I vår så hyllade partsmodell äger parterna löneutrymmet. De bestämmer i förhandlingar hur det ska användas. Om arbetstiden kortas genom lagstiftning så förbrukas en del löneutrymme genom politiska beslut.

Det ogillar parterna, särskilt de som är löneledande.

Många verksamheter kan effektivisera, som nämndes. Men till exempel vård och omsorg måste kompenseras genom omfördelning, så att fler kan anställas. Hur ska det gå till?

Skatter är det enda sättet att omfördela. Antingen genom omprioriteringar i budgetar eller genom höjda skatter. Lite höjd skatt för alla får finansiera arbetstidsförkortning med bibehållen lön för vissa. Denna självklarhet nämns sällan i debatten.

Så drömläget rymmer en del komplikationer minst sagt. Den viktigaste komplikationen är att lagstiftad arbetstidsförkortning flyttar makt till politiken och förutsätter omfördelning utanför parternas kontroll.

Annons

Dårskapen består i den stränga form som lagstiftad arbetstidsförkortning innebär. Alla får kortare arbetsdag, oavsett om behovet finns eller inte.

För den stressade sjuksköterskan är reformen kanske välkommen. Men utvecklingsingenjören, som jobbar hemma på fredagar, kanske vill använda löneutrymmet till högre lön eller längre semester.

Mats Essemyr, FD tidigare utredare på TCO

Annons
Annons
Annons
Annons