Sydöstran logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Insändare: Fler med utländsk bakgrund i friskolorna

Utgångspunkten i Inge Johansson replik till mig är att friskolor och kommunala skolor har olika elevunderlag. Och det skulle vara förklaringen till att friskolor lyckas så bra. Han skriver bland annat att ”Friskolor överlag har få invandrare”. Det stämmer inte.
Friskolor • Publicerad 12 januari 2024
Detta är en insändare i Sydöstran. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund, svarar på en tidigare insändare om friskolor av Inge Johansson.
Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund, svarar på en tidigare insändare om friskolor av Inge Johansson.Foto: Alexander Olivera/TT

28 procent av eleverna i fristående grundskolor hade utländsk bakgrund 2021/22. I kommunala grundskolor var motsvarande siffra 26 procent. I fristående gymnasieskolor hade 32 procent av eleverna utländsk bakgrund, i kommunala skolor 28 procent.

Segregation är en samhällsutmaning. Det innebär att det är en utmaning för hela samhället och inte enbart skolans uppgift att lösa. Skolans primära uppgift är att förmedla kunskap. Lägg därtill att den främsta orsaken till segregationen fortfarande är boendesegregationen. Att då begränsa skolvalet skulle göra att boendeadressen fick ännu större påverkan på skolgången. Den enda möjligheten att välja en annan skola än den som finns i närområdet vore att köpa en bostad i ett annat område. En möjlighet enbart för den som har ekonomiska medel. Johansson missar också att Pisaresultatanalysen innebär att elever med lika bakgrund jämförs. Och där visar friskoleelever bättre resultat.

”Det kan aldrig vara elevens ansvar att det råder disciplin i klassrummet”
Ulla Hamilton, vd Friskolornas riksförbund
Annons

Jag vänder mig också mot Johanssons beskrivning av hur ordning och reda skapas i skolan. Elever behöver få mötas i klassrummen för att utveckla social kompetens, annars uppstår brist på disciplin vilket leder till stökiga lektioner. Det är inte där ansvaret ska ligga. Det är bra att elever från olika bakgrunder möts och det råder ingen tvekan om att det är utvecklande. Självklart är att varje elev har ett ansvar gentemot sig själv och sin omgivning att bete sig ordnat. Men det kan aldrig vara elevens ansvar att det råder disciplin i klassrummet.

Vuxenvärlden får inte abdikera från sitt ansvar. Det är vi som måste sätta gränser – inte barnen. Men läraren är inte ensam om den här uppgiften även om hon eller han är det i klassrummet. Runt om måste det finnas engagerade föräldrar, socialtjänst, polis och medborgare som markerar mot beteenden som inte är acceptabla. Forskningen är tydlig - det måste finnas en ledning på skolan som vågar ta tag i problem och får saker att hända. Lyckligtvis finns många sådana exempel runt om i skolvärlden men fler kan lära av de som gör det riktigt bra.

Ulla Hamilton, vd Friskolornas riksförbund

Annons
Annons
Annons
Annons