Lina Stenberg: Ledarkrönika: Mer köttskatt och grön påskmat till folket

Nu borde fattigpensionärer kunna köpa mat till rimliga priser igen. Och de ensamstående mammorna som tvingats låna för att handla det nödvändigaste, kan de klara sig på sig ekonomi igen?

Tyvärr ser det inte ut så. Trots butikernas löften om prissänkningar larmar Matpriskollen om höjningar, allt medan Ica fortsätter med sina miljonregn.

I förra veckan rapporterade Rädda Barnen att hälften av familjerna med lägst inkomster inte kan köpa näringsrik mat till sina barn. Och det är inte så konstigt. För priset på grönsaker och frukt är bland det som ökat mest under de senaste året – dubbelt så mycket som priset på bröd och kött.

Så hur ska föräldrarna som bara nätt och jämnt klarar månadens utgifter göra?

Härom veckan kom Nordiska ministerrådet ut med en rapport. Det behövs en särskild skatt på socker och kött, skrev generaldirektör Karen Ellerman på DN Debatt.

För klimatet, men också för folkhälsan.

Och här finns en poäng, för forskningen är entydig i köttätandets klimatmässiga konsekvenser.

81 kilo kött om året - så mycket får svenska i sig i genomsnitt. Det är dubbelt så mycket som det globala snittet och en fjärdedel mer jämfört med 1980. Mest har intaget av fågel ökat, följt av det från nötkött, visar siffror från Jordbruksverket.

Samma ökning syns globalt. 15 procent av alla växthusutsläpp kommer från djurhållningen.

Men orsakerna till att äta mer vegetariskt är flera. Enligt Livsmedelsverket kan 14 000 dödsfall i Sverige om året kopplas till hur vi äter. För att vända utvecklingen behöver vi få i oss mer baljväxter, grönsaker och frukt – i stället för kött och näringsfattiga livsmedel.

Men hur ska svenskarna som gått back under de senaste årens hyreshöjningar, matprisökningar och skenande energipriser kunna göra rätt val? För löneökningarna har ju inte följt med och allt fler svenskar har tvingats ta av besparingar bara för att klara sig.

Det måste finnas ett större ansvarstagande från samhället här. För självklart ska vi ställa om, ta ansvar för planetens framtid och ge svenska barn bästa möjliga näringsinnehåll för att växa och må bra.

Så inför gärna en socker- och köttskatt. Landsbygdsminister Peter Kullgren säger nej, men ska det vara så lätt att avfärda ett progressivt, framtidsinriktat förslag?

Lösningen kan dock inte bara vara att göra mat dyrare. Det måste samtidigt bli lättare att köpa och tillaga det som är nyttigt och bra för klimatet.

Varför inte börja subventionera grönsaker, frukt och baljväxter. Hjälp svenskarna så att fler kan duka fram gröna påskmiddagar i helgen.