Insändare: Alla förlorar på vinstdrivande skolor
Hamilton talar i deras och i egen sak. Hon nämner inte den segregation som drabbar alla elever och allra mest dem med sämre förutsättningar. Elever med olika bakgrunder behöver få mötas i klassrummen både för sin kunskapsutveckling och för sin sociala kompetensutveckling. Annars uppstår brist på disciplin, stökiga lektioner och mindre intresse för lärarroll och ledarskap. Hamilton medger att det är några av skolans grundproblem, men utan att förstå/utan att vilja erkänna att det är organisationen av skolan som får de problemen att växa.
Mer än 16 procent av grundskolans elever går i friskolor. De har gjort aktiva skolval, och de har föräldrar med högre utbildning. ”Alla gynnas” - även de som inte gjort ett aktivt val - är Hamiltons propaganda för sina ståndpunkter i de vinstdrivande skolkoncernernas intressen. Men i detta har hon fel. Ingen gynnas av segregationen i skolan.
Sedan den sammanhållna och likvärdiga skolan övergavs vill färre bli lärare och skolledarrollen har blivit mindre attraktiv.
Friskolorna har ett elevunderlag som kostar mindre, de har lägre lärartäthet, färre behöriga lärare och ofta lägre löner. Så kan vinsterna maximeras och sedan delvis användas utanför skolans verksamheter.
Naturligtvis växer då ordningsproblemen på andra skolor. Friskolor har ”tydliga regler, disciplin och studiero” skriver Hamilton. Det är lätt att säga med det givna elevunderlaget, liksom det är lätt att tala om ”höga akademiska förväntningar” när alla andra barn har lämnats åt sitt öde.
Friskolorna är inte bättre skolor. De har inte ”kommit längre” som Hamilton vill framhålla. De har ett annat elevunderlag i vår segregerade skola.
Många elever har brister i det svenska språket. Friskolor överlag har få invandrare. Till exempel Sunnadalskolan i Karlskrona har många. Sunnadalskolan må ha något fler ordningsproblem än flertalet friskolor men deras lärare gör en större insats i pedagogikens och den likvärdiga skolans tjänst och till gagn för alla barnen.
”Sunnadalskolan må ha något fler ordningsproblem än flertalet friskolor men deras lärare gör en större insats i pedagogikens och den likvärdiga skolans tjänst och till gagn för alla barnen”Inge Johansson
Förekomsten av olika driftsformer höjer resultaten för alla, skriver Hamilton. Sanningen är istället att konkurrensen har drivit betygsinflationen.
Hamilton understödjer marknadsskolan och den affärsverksamhet som vuxit fram i segregationens spår. Så skapas ordningsproblem och hinder för lärande, medan barnen både blir förlorare och orättmätigt skuldbelagda.
Friskolorna får med rätta kritik. Hamilton talar om den svenska skolans problem men utan att ta ansvar för skolsegregationen.
Denna samt bostadssegregationens och kommunaliseringens effekter har stadfäst en destruktiv låsning, ett systemfel i den svenska skolan. Förlorarna är barnen, eleverna och i förlängningen hela vårt samhälle.
Inge Johansson
