Sydöstran logo
  1. Avdelningar
  2. Orter
  3. Sport
  4. E-tidning
  1. Tjänster
  2. Annonsera
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Innehåll A-Ö

Annons

Insändare: För få, för gamla

Det har förts en intressant debatt om arbetstidsförkortning i Sydöstran. Även om debattörerna är oeniga om hur stor arbetstidsförkortningen ska vara och hur den ska utformas, så tycks man vara överens om att det aldrig funnits så bra förutsättningar för att genomföra en arbetstidsförkortning som nu.
Tillväxt • Publicerad 12 april 2024
Detta är en insändare i Sydöstran. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Arbetstidsförkortning? Går det att genomföra?
Arbetstidsförkortning? Går det att genomföra?Foto: Claudio Bresciani/TT

Jag önskar att jag kunde hålla med om det. Även om produktiviteten har kraftigt sedan den tidigare arbetstidsförkortningen, så har produktivitetsökningen minskat. Mellan år 2000 och 2022 uppgår produktivitetsökningen till knappt 1,4 % per år jämfört med 1,7 % per år mellan 1978 och 2000.

Det innebar även en minskad ökningstakt av BNP per capita från 1,9 % per år mellan 1978 och 2000 till 1,4 % per år mellan 2000 och 2022.

Annons

Minskningen av tillväxten i BNP per capita mellan de två tidsperioderna uppgick alltså till -0,5 procentenheter. Förändringar av BNP per capita kan skrivas som summan av förändringar av BNP per arbetad timme (arbetsproduktivitet), arbetade timmar per anställd, antal anställda i relation till den yrkesverksamma befolkningen och slutligen den yrkesverksamma befolkningen i relation till den totala befolkningen.

En sådan “tillväxtbokföring” visar att produktiviteten minskade med 0,3 procentenheter per år, arbetstiden per anställd minskade med 0,5 procentenheter per år, arbetskraftsdeltagandet ökade med 0,5 procentenheter per år medan den yrkesverksamma befolkningens andel av den totala befolkningen minskade med 0,2 procentenheter per år.

Denna utveckling är inte unik för Sverige. Som den amerikanske nationalekonomen Dietrich Vollrath är utvecklingen ett bevis på hur framgångsrika vi har varit. Den minskade produktivitetsutvecklingen beror till stora delar på att vi med stigande inkomster tenderar att konsumera mer tjänster än varor.

Förändringen av efterfrågan leder till en minskning av tillverkningsindustrin och ökning av tjänstesektorn där produktiviteten är lägre. Den förändrade industristrukturen leder till en minskad tillväxt i BNP per capita då BNP är ett vägt genomsnitt av ekonomins branscher. En ökad andel av sektorer med lägre produktivitetstillväxt leder därför till en minskad tillväxt av BNP.

Ökade inkomster har också lett till att vi valt att ha mindre familjer. Den minskade fertiliteten har lett till att den yrkesverksamma befolkningens andel av den totala befolkningen minskat.

”Ökade inkomster har också lett till att vi valt att ha mindre familjer. Den minskade fertiliteten har lett till att den yrkesverksamma befolkningens andel av den totala befolkningen minskat.”
Mats Marcusson

Det är i detta sammanhang som Tidöregeringens förslag om att strama åt arbetskraftsinvandringen ska ses. Som tillväxtbokföringen visade så är det den enda komponenten som motverkar minskningen i tillväxten av BNP per capita.

Som Johan Dalén påpekar i sin insändare (9/4) så är regeringens förslag kontraproduktivt. Särskilt nu när vi måste avsätta resurser för att hantera det försämrade säkerhetsläget som uppstått i och med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Mats Marcusson

Annons
Annons
Annons
Annons