Ledare: Ny riktning för Sverige

För det första anspelar det på att svenska folket tycker att landet utvecklas i fel riktning. Mer är dåligt än bra. Framtidsutsikterna är dystra. Det är kris och krig. Ingenting tyder på att det kommer att bli bättre.

Därmed tävlar också partierna genom att erbjuda en väg ur allt elände. De vill vara ett ljus i mörkret.

Det andra är att använda ”Sverige” och det nationella och kulturella som klangbotten. Även här tävlar partierna om att vara svenskast av alla. Socialdemokratin varierar sin tolkning av detta på temat ”Sverige ska bli som Sverige igen”.

För det tredje måste detta vävas samman till en berättelse som inte bara pekar ut en riktning (det måste bli ordning och reda och positiv utveckling), lyfta fram det gemensamma (vi är trots allt svenskar, eller borde bli det igen) samt identifiera hoten/fienden (kriget, marknadskrafterna, högern, populister), utan också göra gällande att det finns någon/några som kan klara av jobbet.

Det finns en längtan bland människor efter en stark kraft som pekar med hela handen och utstrålar vilja, hopp och beslutskraft. Denna längtan tar sig väldigt många uttryck runt om i världen. Vilket torde vara väl bekant.

Så erbjudandet här är förstås att det är rörelsen, alltså partiet och facket samt givetvis främst Magdalena Andersson, som ska leda oss ut ur mörkret.

Det är egentligen ingenting nytt med allt detta, utan det är snarare tänkt att tydliggöra att arbetarrörelsen börjat röra sig igen istället för att enbart försöka stå för att allt egentligen är bra som det är. Och slutat vara så jävla ignoranta inför människors upplevelse av att samhället blivit skit.

En rörelse måste röra på sig. I synnerhet när omvärlden gör det. Och inte minst väljarna har blivit allt mer rörliga och förpassat partiet till en trettioprocentsnivå från det historiska 40/50 %.

Så långt är det bra. Men det krävs mer för att landa denna nya riktning för Sverige.

Framförallt måste denna nya riktning också koka ner till klara tydliga förslag som kan genomföras här och nu.

Det handlar om allt från att det ska finnas läkemedel på apoteken, att vapenproduktionen måste öka, att skapa en skola där kunskaper och inte ordningsfrågor står i centrum, järnvägar som fungerar och en energiförsörjning som klarar av omställningen utan att ruinera vanligt folk.

Det är en lång lista som måste växa fram och tydliggöras.

Det socialdemokratiska snacket måste förvandlas till vardagsnära lösningar. Folk tror vad de ser. Det är inte så noga om det är det offentliga eller det privata som står för lösningarna. Bara det fungerar bättre. För bra lär det aldrig bli.