Vattnet – en hotad självklarhet

Slå på vattenkranen och det strömmar ut färskt dricksvatten. En självklarhet för de allra flesta västerlänningarna.

Och det är inte bara människor som behöver vattnet. En vanlig björk vill ha 300 liter om dagen. Kossan slickar sig nöjt om mulen efter att hon fått sin dagliga dos om upp till 120 liter vatten.

Vattnet är dock inget vi ska ta för givet – vilket förra sommarens ransoneringar var ett tydligt tecken på.

Nu har Länsstyrelsen i Blekinge lagt sista handen på en helt ny regional vattenplan, ett viktigt verktyg för att säkra länets framtida vattenförsörjning.

– Vatten är vårt viktigaste livsmedel. Blekinge är i ett knivigt läge, vi hade en torka i somras och vi har indikationer på att mer torka är att vänta framöver.

– Men även vid utsläpp är Blekinge utsatt på grund av de långa flödessträckorna som vårt vatten har från Småland, risken för att olyckor ska inträffa som påverkar vår vattenkvalitet är större än på många andra ställen, säger Håkan Anderberg som är chef på Avdelningen för samhällsbyggnad och miljöskydd vid länsstyrelsen i Blekinge.

Ansvaret för att vattnet kommer fram till invånarna ligger ytterst på kommunerna. Genom vattenplanen ska de få hjälp att hitta vägar för att trygga vattentillgången, säkra vattenkvalitén och minska sårbarheten i systemet.

Planer och strategier. Vad kan det då innebära rent konkret?

– Det kan bland annat innebära att man pekar ut exakt var det är lämpligt att bygga nya bostäder så att det inte påverkar tillgången på vatten. Men det kan också vara att ta fram riktiga planer för hur man tar hand om det som läcker ut vid en tankbilsolycka så att det inte hotar vattenkvalitén, säger Håkan Anderberg.

– Ett annat exempel är att kommunerna bör ta fram samarbetsavtal med sina grannar för hur man ska koppla ihop sig för att hjälpas åt när det är ont om vatten. Det finns en mängd olika området där kommunerna måste tänka till. Och då vill länsstyrelsen vara med och hjälpa till.

Just samarbetet med andra kommuner är A och O för Blekinge. Grundvattentäkterna finns i sjöar som Mien i Tingsryds kommun och Mörrumsåns huvudavrinningsområde finns i sjön Åsnen.

– Det är jättesvårt, man måste ha en bra dialog med alla inblandade. Det kommer att hända mycket framöver, de vattendomar som reglerar hur mycket som kan tas ut från täkterna är fattade i en tid då vi inte hade lika ont om vatten som vi har i dag och de håller på att ses över, säger Håkan Anderberg.

Förutom samhällsplanering med fokus på vattenfrågorna står även hoppet till ny teknik.

– Det behövs metoder som gör att vi spar vatten i vardagen. Teknik finns redan som sparar på vatten i nybyggda bostadshus och vi står bara i början av en utveckling, säger Sten Nordin, Blekinges landshövding.

Han pekar även på möjligheterna att återcirkulera använt vatten och även större projekt så som avsaltning av havsvatten, något som görs i bland annat Sydeuropa.

Under våren fortsätter länsstyrelsens samarbete med kommunerna. I vår ska man ha enskilda vattensamtal med samtliga kommuner i länet och i maj hålls först en tvådagarskonferens med alla ansvariga politiker och tjänstemän och sedan hålls Miljömålsdagarna några dagar senare.

– Nu hoppas vi att 2019 blir ett normalt år med mycket regn. Men blir det så kan vi inte bara luta oss tillbaka och säga ”puh”. Vi måste se långsiktigt, inte minst eftersom vi vill att länets befolkning ska växa.

– Läget med vattnet är långsiktigt allvarligt, säger landshövdingen.