Debatt: Gör Hattholmen levande!
Redan året efter fick Karlskrona sina stadsrättigheter och staden kom att anläggas efter dåtidens ideal: rutnätsstaden. Vi hittar samma ideal omsatt i praktiken i så vitt skilda ställen som Karlshamn och New York.
När det nu är dags att planera Hattholmens framtid vill vi återknyta till Karlskronas historiska arv och göra allt vi kan för att skapa liv och rörelse i denna Karlskronas historiska kärna.
”När det nu är dags att planera Hattholmens framtid vill vi återknyta till Karlskronas historiska arv och göra allt vi kan för att skapa liv och rörelse i denna Karlskronas historiska kärna.”Billy Åkesson, Christopher Larsson, Sven-Otto Littorin m fl
Vår ambition är en stadsdel som underordnar sig Trossö rent arkitektoniskt, och som anknyter till den ursprungliga rutnätsstaden och byggnadsstilen, med inspiration från Hansestäderna längs Östersjökusten. På Hattholmen bör det finnas plats för upp emot 800 lägenheter i blandade upplåtelseformer, ett mindre hotell, småskalig handel, caféer och restauranger, liksom kanske skola, förskola och serviceboende.
Därtill finns det utrymme för ett kulturhus i områdets sydöstra del, med en konsertsal, gärna med öppningsbar fond så att det i Karlskrona ständigt närvarande havet får agera kuliss.
Lägenheterna bör t ex kunna uppföras med underhållseffektiva material vilket över tid håller underhållskostnaderna på en låg nivå, och ger en bra avkastning under avskrivningstiden. Med modernt byggnadssätt går det att skapa miljö- och energieffektiva bostäder och lokaler där människor kommer att vilja bo och arbeta, och som är miljömässigt och ekonomiskt hållbara över tid.
På Hattholmen lever Sveriges marina historia. Vi tänker oss därför att miljön runt bostäderna bör knyta an till havet. Nog borde det finnas en ”Smögenbrygga” med små sommarkrogar, anläggningsplats för skärgårdsbåtar samt kanske en flytande simhall, som ger den yttre miljön den marina känslan och bidrar till attraktiviteten bland människor och företag.
Karlskrona växer och är ett spännande framtidsalternativ för både företag, myndigheter och enskilda. Men då måste också kommunen hänga med och planera för bostadsområden som är attraktiva och bidrar till utvecklingen. Hattholmen kan bli just den vackra, lockande entrén till världsarvsstaden Karlskrona som staden förtjänar.
Ekonomiskt sett bör Hattholmen vara en spännande plats att bygga på. Efterfrågan finns i en växande kommun, samtidigt som läget är det bästa tänkbara. Vi menar att det bör finnas utrymme för många aktörer som kan kroka arm med kommunen för att utveckla Hattholmen. Det handlar förstås om byggentreprenörer och utvecklare, men också med de stora företag som växer och anställer, samt med civilsamhällets organisationer och stadens invånare. Kulturhuset kan finansieras genom samarbete med privata aktörer som bygger samtidigt som kommunen långtidshyr lämpliga lokaler. Och med nya invånare kommer också skatteintäkter.
Nu är det dags för kommunen att sätta fart på detaljplanearbetet för Hattholmen. Det är dags att bjuda upp till dans med olika partners. Och det är dags att skapa förutsättningar för ett levande, spännande, miljöeffektivt och vackert Hattholmen. Företag och människor väntar på att få göra Hattholmen till sitt hem. Och Karlskrona behöver en välkomnande entré till det världsarv som fascinerar så många.
Sven-Otto Littorin, Styrelseordförande Landskapsbyggen
Johan Bluhmental, VD Landskapsbyggen
Billy Åkerström, Gruppledare KD Karlskrona
Christopher Larsson, Gruppledare SD Karlskrona
Bengt Jönsson, Ordförande KD Karlskrona
Pelle Nordensson, Politisk sekreterare KD Karlskrona
