Ledare: Det ser ut som kaos i det där skyltfönstret nu
Sydöstran och BLT kunde på måndagskvällen avslöja att Sverigedemokraternas styrelse i Sölvesborg avgått med omedelbar verkan och att flera tongivande företrädare nu lämnar sina kommunala uppdrag. En av dem är Karolina Widerberg, som är vice ordförande för SD i Blekinge och en av partiets tungviktare i länet. Partiets kommunala gruppledare Louise Erixon säger att det beror på det dåliga resultatet i valet till Europaparlamentet och att styrelsen därmed tagit sitt ansvar.
Det är förstås bullshit.
Det är en fråga om maktkamp och ett långvarigt missnöje med Erixons ledarstil, vilket också källor till tidningarna berättar.
Frågan är vad det får för konsekvenser - den här gången.
För det är nämligen något av vardagsmat för SD i Sölvesborg. Redan 2018 blev det en konflikt med Louise Erixon inblandad då 11 av 13 ledamöter lämnade styrelsen. Erixon lyckades på ett drygt halvår först bli ensam gruppledare och sedan kommunstyrelsens ordförande.
För Sverigedemokraterna - men också för många andra - blev Sölvesborg något av mytisk plats, på vilket man projicerade egenskaper som vore det antingen ”heaven or hell”. Ofta uttrycktes det som ”SD:s skyltfönster”, vilket skulle fyllas med goda exempel med hur det skulle bli om SD och M styrde tillsammans.
Man får säga att det var ett framgångsrikt projekt. Louise Erixon personifierade detta på ett utmärkt sätt, relaterad som hon var till hela skapelsemyten. Det är otvivelaktigt så att hon är skicklig på det politiska spelet, framförallt genom hur hon agerar på sociala medier - och den mediala stjärnglansen hon fick som kommunstyrelsens ordförande gav valframgång med nästan 40 procent av rösterna i valet för två år sedan.
Hon vann valet - men förlorade makten.
Erixon utmanades som gruppledare av Robert Lindén. Hade han dragit längsta strået hade dessutom samarbetet med Moderaterna med största sannolikhet fortsatt som vanligt. Det var med henne M inte kunde samarbeta.
Den gången tycktes partiledningen ha ett finger med i avgörandet, skyltfönstret hade blivit synonymt med Louise Erixon och det bedömdes som viktigt att rädda henne.
Nu har hon nog snarare blivit en älg i en porslinsaffär - och att se in i det där skyltfönstret är att titta in i en affär av kaos. Vill partiledningen städa upp? Är det hon som ska ställa i ordning SD:s skyltfönster igen eller är det igenbommat till förmån för den nationella scenen?
Kalla faktas avslöjande om SD:s trollfabriker kom också nära partiets sätt att tänka och att förhålla sig såväl till sanning som till politiska motståndare och allierade. Allt är strategi. De politiska motståndarna är fiender och sanning och spelregler är underordnade den politiska kampen.
Det är i denna världen Louise Erixon har jobbat och är fostrad i. Flera av dem som nu hoppar av är inte lika starkt formade av att politik är att likna vid krig. Deras politiska engagemang kanske har haft andra utgångspunkter, vilket inte är ovanligt när man ger sig in i lokalpolitik. Det blir helt enkelt en krock.
Det har exempelvis talats om hur SD-ledamöter har läxats upp för att de har haft ett mer avslappnat förhållande till ”politiska motståndare”. Flera av dem som nu lämnar har också sagt sig vilja skapa en bättre stämning i Sölvesborgspolitiken.
”Sölvesborg har varit en bygd präglad av samförstånd, vilket länge också kännetecknade den lokala politiken”Markus Alexandersson
Sölvesborg har varit en bygd präglad av samförstånd, vilket länge också kännetecknade den lokala politiken. En småföretagarbygd där man behöver varandra, en mix av småstadens och periferins jordnära och något konservativa sinne, vanan att möta världen genom alla som kom hit för att spela fotboll eller lyssna på musik, kombinerat med övertygelsen om att möjligheten till stordåd finns här.
Mycket av den där samförståndstonen har försvunnit. Om det är tidsandan, sociala medier eller enskilda personer - eller en mix - kan man förstås spekulera i. När tilliten drastiskt minskar mellan människor är det åtminstone inte till en bygds fördel.
