Ledare: Orimligt att näringslivslobbyister hänger ut journalister

En av dem som ”granskats” - eller utsatts, är väl ett bättre ord - är DN-journalisten Peter Letmark. Han är tidningens skolreporter och behöver i den rollen förstås bevaka den absurda marknadsskolan.

Det gillar inte NMI.

”Letmark fortfarande Sveriges flitigaste friskolekritiska reporter”, är rubriken på en artikel från förra veckan, skriven av NMI-chefen Mats Olin. Peter Letmarks ifrågasätts som objektiv journalist och utmålas snarare som aktivist. Till Journalisten säger han att han ”uppfattar det som att de försöker få mig att känna mig ansatt och kritiserad och sluta granska och skriva artiklar där det framförs kritik mot friskolor”.

Det absurda i sammanhanget är att Letmarks arbetsgivare, DN, betalar medlemsavgift till Svenskt näringsliv som, enligt Journalisten, finansierar delar av NMI.

Andra som tidigare finansierat verksamheten är, enligt en tidigare granskningar av Tankesmedjan Balans, paret Hans och Barbara Bergström, kända för att tidigare har startat och drivit Internationella Engelska skolan.

Mats Olin tycks mindre drivas av idealistisk mediekritik än av en politisk agenda. Han startade bolaget PR-byrån Springtime tillsammans med Ulf Kristersson hustru Birgitta Ed, samt Göran Thorstensson, som, enligt tidningen Arbetet, är styrelsesuppleant i NMI. Göran Thorstensson har och har haft intressen i friskolor. Thorstensson har tills nyligen suttit i styrelsen för friskolekoncernen Watma - för vilket NMI kritiserade en för koncernen negativ artikel i Norrköpings tidningar - samt nyligen köpt en herrgård tillsammans med statsministerns fru. Det är en av många möjliga illustrationer av den nära kopplingen mellan näringslivslobbyn och det moderata toppskiktet.

En annan journalist som ägnat sig åt att bevaka skolfrågor är Kristina Lagerström. Hon säger till tidningen Journalisten att ”NMI har blivit värre och grövre, med systematiska personuthängningar som metod”. I juni förra året publicerade NMI en granskning med rubriken: ”Fritt från nyanser i Kristina Lagerströms friskolerapportering” och en grafik med titeln: ”10 år av ensidig friskolerapportering med Kristina Lagerström”.

Det har tidigare konstaterats att skolpengen - som ska gå till undervisning och skolböcker - används till att driva kampanj mot oberoende journalister som granskar skolvärlden där också friskolor är en naturlig del. Det är absurt.

Det känns orimligt att skolpeng och svenska medieföretags medlemsavgift till Svenskt näringsliv går till att smutskasta och försvåra traditionell journalistisk granskning, vilket tidningen Journalisten hävdar.

Ännu värre utsatta har journalister som bevakar klimat och miljö varit. De allra flesta av NMI:s ”granskningar” har handlat om klimatet. Erika Bjerström, som tills nyligen var SVT:s klimatkorrespondent men lämnade jobbet, har granskats återkommande och säger till Journalisten att hon har varit utsatt för ”hot, hat och drev på ett sätt jag inte hade en aning om när jag tog uppdraget”.

Det bakomliggande syftet med att hänga ut enskilda journalister är att skapa misstro och få dem att framstå som att de har en politisk agenda och att läsarna inte ska lita på deras rapportering. Istället ska den vinklade rapportering som NMI:s uppdragsgivare vill få fram ses som objektiv. Tidigare granskningar, bland annat från Supermiljöbloggen, visar också kopplingar mellan Svenskt näringslivsfinansierade verksamheter, som exempelvis NMI, och Svenska Dagbladets ledarsida där ”granskningarna” sedan publiceras eller återges.

Det är ett finmaskigt och väl utvecklat nät i syfte att äga den offentliga debatten. Den är ofta framgångsrik.