Ledarsidan: Fråga Stikkan

Nu vill EU förbjuda oss att elda trädgårdsavfall i en vanlig sketen tunna och förbjuder Majbrasor. Är inte det något att ta upp på ledarsidan inför EU-valet? Vem röstar på ett parti som stöder sån idioti?

”Trådgårdstomte”

Det är faktiskt något oklart om EU verkligen förbjuder oss att elda i trädgården. Det är hur svenska myndigheter tolkar EU:s lagstiftning. Enligt uppgift varierar tolkningarna mellan länderna.

Det vi däremot vet sedan gammalt är att vi i Sverige har en tendens att överimplementera EU-direktiv. Vi tolkar allt bokstavligt och utifrån den stora starka statens inställning att folk måste lära sig veta hut. Tjänstepersonerna förväntar sig att allmänheten ska stå i givakt när de ger sina besked.

Och politikerna springer och gömmer sig, förutom några populister som genast utnyttjar utrymmet för att dra till sig missnöjet.

Mitt förslag är därför att vi fortsätter som vanligt och odlar vår trädgård. Tänker EU förbjuda våra majbrasor föreslår jag att vi låter budkavle gå.

Du borde skriva om byråkratin i bankerna. Vår förening ska byta kassör. Det har tagit tre olika utskick med bakläxa innan det fungerat. Banken till och med bestämmer hur våra styrelsemöten ska gå till för att de ska godkänna bytet! Det är precis som om de vill bli av med sina kunder!

”Hatar byråkrati”

Det kanske är som ni misstänker, att ni är småhandlare som banken gärna dumpar på sina konkurrenter. Att det är byråkrati är annars inte enbart deras eget fel utan det ställs allt högre krav från exempelvis EU för att hitta svarta pengar.

Detta är en av vår tids gissel, att kriminalitet och terrorism gör livet allt svårare för oss vanliga medborgare.

Det som politikerna borde göra också är att göra det enklare att byta bank. Exempelvis bör vi kunna flytta utan att behöva ändra våra kontonummer. Precis som vi kan göra med telefonabonnemangen. Då kanske bankerna blir lite mindre krångliga?

Är det gnäll när personal inom vård och omsorg påtalar så självklara saker som att vi vill ha ett schema som inte sliter ut oss i förtid, en lön vi kan leva på som i förlängningen ger oss en hyfsad pension eller ha tillräckligt med kollegor så vi hinner med de vi ska vara till för? Varför så klassas detta alltid som gnäll.

Färre söker sig till våra yrken, det är personalens fel. Färre vill vara semestervikarier, det är personalens fel. Så för att personalen påtalar dessa självklara detaljer så är det vårt, inte arbetsgivarens fel, att människor söker sig bort eller inte börjar alls inom våra yrken.

Att som arbetsgivare alltid lägga skulden på personalen istället för att åtgärda problem, att alltid jobba mot istället för med personal, märkligt att detta inte ses som ett större problem!

Det är inte våra jobb som är problemet utan de villkor vi ska jobba under, villkor som hela tiden ändras. När ska skillnaden belysas?!

Vi älskar våra jobb och de vi jobbar för, vi vill enbart orka göra detta tills vi går i pension och få en pension vi kan leva på. Att detta ska vara så svårt att förstå övergår mitt förstånd.

En strejk är i antågande, att detta ens ska behövas är bedrövligt. Hade vård och omsorg varit ett mansdominerat yrke hade denna diskussionen aldrig förts!

Suss. D

Jag tror att den verkliga strejken är det lågintensiva uttåget vi ser från vissa typer av arbetsplatser. Folk som kan lämnar dåligt betalda och taskiga arbetsmiljöer. De yngre söker sig inte dit om de inte måste.

Om det upplevs att ett arbete betalar motsvarande ideellt skadestånd så uppkommer rekryteringsbekymmer.

Det är det allvarliga problemet och ett resultat av årtionden av försummelser som vi nu får betala priset för.