Anders Nilsson: ”Sunda reaktioner på förbud mot att prata med media”
I ett veckobrev gick en kommunal enhetschef i Karlskrona ut med följande budskap:
”Om någon form av media kontaktar er i köken om frågor om vår verksamhet så ska ni inte besvara dessa frågor.”
En häpnadsväckande formulering som rimmar illa med begrepp som yttrandefrihet och meddelarfrihet. Anställda i offentlig sektor har en långtgående rätt att kritisera och framföra sin uppfattning till medier, till och med om det skulle vara till skada för arbetsgivaren. En offentlig arbetsgivare får heller inte undersöka vem som har gått till massmedia med en uppgift.
När Sydöstran talade med enhetschefen i veckan medgav hon att det blev galet. Hon säger att uppmaningen i veckobrevet inte handlade om att införa en tystnadskultur eller att lägga munkavle på någon. Hon syftade på att frågor om reportage och liknande ska gå via henne. Hon betonar att anställda är fria att kontakta medier för att exempelvis påtala missförhållanden. Hon ska gå ut med ett förtydligande till de berörda medarbetarna.
Jag har förståelse för att alla verksamheter – även offentliga – har någon slags ordning för hur medier ska bemötas. En enskild köksanställd kan exempelvis inte förväntas uttala sig om ekonomiska prioriteringar eller för verksamheten i stort. Men vi skulle heller inte ställa frågan.
”Jag har förståelse för att alla verksamheter – även offentliga – har någon slags ordning för hur medier ska bemötas. Men ibland går det till överdrift. För det är knappast så att vi springer ner dörrarna i de kommunala köken.”Anders Nilsson
Ibland går räddhågsenheten för medier till överdrift. För det är knappast så att vi springer ner dörrarna i de kommunala köken. På det hela taget stör vi ganska lite ute i offentligt finansierade verksamheter. Kanske för lite. Så jag förstår inte riktigt anledningen till att man skickar ut ett meddelande av det här slaget.
Vi måste hjälpas åt att värna om den svenska öppenheten. Det jag fasar för är egentligen inte en kultur där en kommunal chef formulerar sig i en riktning som inskränker yttrandefriheten. Utan jag fasar för en kultur där ingen reagerar på chefens formulering. Nu blev reaktionerna starka bland personalen. Tack och lov.
Det kan tyckas självklart men ibland behöver det sägas: Demokratins bästa vakthundar är varken höga politiker, mediechefer eller andra makthavare. Det är alla enskilda medborgare som säger ifrån när det finns minsta risk för att självklara friheter inskränks.
Trevlig helg! Glöm inte att det är gårdsbutiksrunda. En av höjdpunkterna i september.
